Dessa skuggor
som ständigt
faller in över mina gränser
förmörkar min hemhörighet
söndrar mig
skiljer mig
från de ord jag talar
och de människor
som finns nära mig
Ett förlorat liv!
Krafter strömmar genom mig
som pressar mig mot randen
av mitt jag.
Rösterna talar med sin egen tunga
Ett barn sjunger
Med döden i sin blick.
Jag lever som en skugga
en gengångare ur det förflutnas
labyrinter.
Den svarta nattens mörka blomma
doftar lik i mitt hjärta.
Kunde något födas
I förödelsens timme:
Ett vilddjurs embryo
tog plats i min kropp.

(28.9.2003)

L. 2004/03/07 U. 2008/05/09