NCCG.ORG New Covenant Ministries Deliverance from Demons Page - T2. Deliverance Poems of an SRA Victim

Tintomara is a victim of Satanic Ritual Abuse in Sweden. The following poems are her testimony of how Yah'shua (Jesus) came into her life and began her step-by-step deliverance from Satan and his demonic hosts. The poems are in Swedish with English translations alongside.

Preceeding the poems is an account of how she personally met the living Yah'shua (Jesus) during one of her dark periods of intense struggle. Though she had received His salvation some six monthy before, thanks to someone handing out tracts on the streets, this was the first time Yah'shua (Jesus) had manifested Himself both visibly and in power. At the time He entered into her spiritually, there was an explosion of light within her system and every demonised alter within experienced the supernatural change. This was one of the major quantum leaps in her deliverance and posed such a threat to the demonic invaders that they attempted to spread the lie to the unsaved parts within that what she had experienced was an occult deity (demon) called 'Nuruna'.

Fearing her complete diliverance and exposing their sadomasochistic activities, the coven forcibly removed her to Russia where, as far as we know, she still remains a prisoner.

If anyone would like to translate her poems from Swedish into English, this would be very welcome. But what she most needs now is your prayers - for her and her four children.

Swedish	English
Historien	I was in Stockholm visiting a friend. I was close to her apartment in the middle of the night, on my way from another friend when I saw a man just in front of me. When we came very close, he reached out his hand towards me and I saw a paper in his hand. In the light from a street lamp I saw three words on the paper: Jesus loves you! I felt so awfully disturbed and angry. It was very difficult for me to stop myself from attacking this man physically. He sad: "Take this and read it!" I took it and threw it down on street, put my foot on it and answered: "I hate you and I hate this, it�s a lie, noone loves me!" He looked at me, smiling and said: "Jesus loves you anyway - and I will pray for you!" I left him, but the words don�t left me. I became haunted by them: "Jesus loves you!" I heard it in my head day after day. One day I say: "If you are real, Jesus, and if you really love me, please be my Saviour." For a while - a few days everything was so light, I was nearly happy. But very soon I recognised that it wasn�t possible for me to live like a Christian. I can't explained it better. I got a Bible and tried to read, but it was impossible. Every time I tried it started a war inside me that I couldn't understand. That�s the way it still is! Six months had passed now from this night in Stockholm, it was at the beginning of April 2003. I had tried to find Christian people on the net now and then. And I had talked to same but never never told anyone anything about myself until now. A few weeks ago I was viewing the Christian groups on MSN, and suddenly I saw "Deliverance from demons". It was just as though it clicked in me - and so I filled out this application to be a member. For me it is Jesus or death! He is my only hope! I can�t live like that anymore.
Tidigt i morse - n�r allt k�ndes mer �n vanligt sv�rt satte jag mig i min f�t�lj - �ppnade Bibeln och r�kade l�sa fr�n n�got som heter Romarbevet. det 8 kapitlet. Och fr�n versen 35... "Vem kan d� skilja oss fr�n Kristi k�rlek? N�d eller �ngest, f�rf�ljelse eller sv�lt, nakenhet, fara eller sv�rd? Det st�r ju skrivet: F�r din skull lider vi d�dens kval dagen l��ng, vi har r�knats till slaktf�ren. Nej, genom allt detta triumferar vi genom honom som har visat oss sin k�rlek. Ty jag �r viss om att varken d�d eller liv, varken �nglar eller andemakter, varken n�got som finns eller n�got som kommer, varken krafter i h�jden eller krafter i djupet, eller n�got annat i skapelsen skall kunna skilja oss Guds k�rlek i Kristus Jesus, v�r Herre." Jag satt kvar med bibeln i famnen, blundade och b�rjade tacka Yahweh f�r att detta g�llde mig. N�r jag p� nytt �ppnade mina �gon s�g jag r�tt in i en gestalt av eld. Och djupt inom mig bara visste jag..det �r Yah'shua! Han kom emot mig. Hans armar var lyfta som om Han skulle krama om mig..men ist�llet s� gick Han bara rakt fram-liksom igenom mig-raktigenom min egen kropp!! Jag kan inte beskriva den k�nsla som infann sig. Det gudomliga ljus som jag sett - hade tagit sin boning i mig p� ett h�gst p�tagligt s�tt. Jag dansade runt av gl�dje och visste rakt igenom hela mig att inget som kommer kan skilja mig fr�n Yahweh. (2.3.2004)	Yah'shua Appears Personally
1. K�rlek K�rlek vid som oceaner, ja s� v�ldig som en flod, n�r Yah�shua f�r oss alla offrar sig, sitt eget blod. Vem kan avst� s�dan k�rlek, motst� denna verklighet? Hj�rtats s�ng om Yah�shuas k�rlek skall sjungas i evighet. Ifr�n korsets fot det fl�dar fram en frid s� klar och ren. Fr�n Yah�shuas hj�rta den v�ller, b�r hans liv till var och en. Denna k�rlek ifr�n Honom str�mmar mot oss alltid Den vill fylla hela jorden, kyssa den med Yahwehs frid.	1. Love Love, wide as oceans, yes as mighty as a flood, When Yah'shua offers Himself for all of us, sheds His own blood. Who can go without such love, resist this reality? The song of the heart, about Yah'shua's love, shall be sung in eternity. From the foot of the Cross, pours a peace so pure and clear. It wells from the heart of Yah'shua, carries this life to all everywhere. This love from Him always gushes towards us It will fill the entire earth, kiss it with the peace of Yahweh
2. T�nk T�nk att kunna morgonen utan r�dsla f�r anklagelserna fr�n ig�r. Att �ga dagen framf�r sig utan att beh�va anv�nda den till avbetaling p� g�rdagens skulder. Ty - se All min skuld �r utpl�nad an den denomstunga handed och min framtid bor i ljuset fr�n Hans ansikte ... (29.02.2004)	2
3. Min Fader Oh Yahweh - min Fader min verklige Fader. Jag k�nner Din andes fl�kt n�ra mig - unuti mig minsta viskning fr�n Dig ger genast eko his mig som stenen rispar vattenytan. Du finns! Du �r! Du levande k�lla med det fristaste vattnet d�r jag dricker mod att vara till. Under mina br�ckliga vingar fr�ser m�rka vatten med n�ra, hotande v�gkammar. Men Jag lever i Dina �gons horisont. Osynligt b�r jag Ditt kors osynligt som korstecknet p� pannan. Och varje dag av �verlevnad �r ett under. Detta �r verklighetenas verklighet. (29.02.2004)	3
4. Mitt i f�rtvivlans stund Mitt i f�rtvivlans stund n�r allt omkring mig �r m�rker n�r sj�len bl�der av minnenas vassa kanter och ingen gr�t kan sopa bort den stora svarta sorgen... Vem r�ddar mig d�? Bygger upp min st�rtade v�rld? DU som ropade �ver de �de haven ditt BLIV och allt blev............. I Din kraft r�r sig fortfarande v�rlden. D�rf�r kah jag sjunga mitt i bedr�velsens m�rker. Jag reser min andes k�mpande gestalt f�r att fr�n sm�rtans tr�skel besjunga korsets segermonument rest - �ven f�r mig..... (1.3.2004)	4
5. Yahweh r�rde vid mig Yahweh r�rde vid mig och l�ste ut gr�ten somm f�tt v�nta tills min egen tid var inne. Han s�ger att Han gr�tt ocks� mina t�rar och att Han ser ut den v�g d�r vi kan g� tillsammans genom m�rtret. Nog g�r det ont ja - nog �r jag r�dd n�r jag anar; - det kan bli v�rre �n det var f�rut: Han ser p� mig och Hans ansikte ber�ttar om min sm�rta som Han har burit in i d�den d�r jag fick liv. Och n�r vi g�r tillsammans genom m�rkret och farorna och r�dslan lyser Hans ansikte ... (6.3.2004)	5
6. St�r h�r inf�r Dig St�r h�r inf�r Dig, Yah`shua Sluter kroppens �gon sluter sj�lens �gon. F�rblir s� or�rlig - tyst. St�r h�r inf�r Dig Yah`shua i n�rvaro inf�r Dig Du - den st�ndigt n�rvarande T�md p� varje tanke varje bild H�r �r jag - just som jag �r f�r att m�ta Dig utan hinder i trons tystnad... Men - Yah`shua jag �r inte ensam jag �r m�nga vet Du... m�nniskor bor i mig... De kom in i mitt liv de kom in i min kropp de bar mina s�r och gr�t mina t�rar tog min b�rda som det vore deras egen Jag st�r h�r med dem alla Yah`shua - de beh�ver Dig... (12.2003)	6
7. Tv� sj�lar i en kropp N�gon annan �ger min kropp jag �r husvill och heml�s men fogar mig likt luften likt det str�mmande vattnet men luften de �nnu levande andas andas ocks� jag. Vi �r ju b�da offer I de grymma spindlarnas n�t Vem �r du Vem �r jag Jag eller du du eller jag tv� sj�lar i en kropp med tyngden av minnet upph�vd ljudet av elden och skriket� (7.12.2003)	7
8. I utkanten av min f�rm�ga I utkanten av min f�rm�ga att n� p� gr�nsen till min verklighet st�ndigt f�rlorad och �terfunnen k�nner i jaget v�gors uppd�mda k�ld om�rkligt rullande in �ver f�rtorkat land sk�ljer in �ver mina t�rstande marker p� gr�nsen f�r mitt �gas m�jlighet vid gr�nsen till ett fr�mmande land en dr�m utan beg�r - en dr�m i en dr�m en skepnad knappt sk�njbar i tankens bild skygg och otydlig - visar inte hela sitt jag blir en del av min inre tillvaro i detta nu mitt varande v�xer i n�rvarons yta utan att veta dess innersta mening i detta finns alla mina jag nu och f�r evigt med olika ansikten v�nda skilda v�rldar men �nd� tv� i ett i en enda - men inte - �nd� (30.11.2003)	8
9. Ett kristisk �gonblick Det finns ett kristisk �gonblick ett n�stan om�rkligt skuggspel mellan ljus och m�rker ett enda �gonblick avg�r... Staket i natten. �ven de dolda orden sk�lver R�r dem varligt. N�gon sliter i mitt spr�k river i meningarnas mening rycker i orden och tystnaden. Detta m�rker med ol�sbar skrfit har genomtr�ngt mig och ger mig ingen flyktm�jlighet. Jag fruktar m�nniskor�ster och rycker till d� n�gon r�r mig... (25.11.2003)	9
10. Min son Mycket n�ra varandra-och l�ngt ifr�n har vi levat -du och jag min son du har alltid funnits i mitt hj�rta men kanske aldrig anat det. Varje drag i ditt ansikte �r ristat p� min n�thinna. Jag har frusit av k�lden som omv�rvde dig bl�tt ur dina s�r sm�rtats av din �ngest mitt hj�rtebarn - mitt sm�rtebarn som aldrig fick m�jlighet till liv... jag har f�ljt dig genom den �de vintergatan men nu �verl�mnar jag dig i en starkare hand �n min... (24.11.2003)	10
11. Vem �r jag? Den eld som brinner ska aldrig slockna, den eld som brinner i min sj�l ska aldrig slockna. Elden �r evig, som livet, som sp�r vi l�mnar i sanden, flyktiga och �nd� best�ndiga. De f�rsvinner inte, bara �ndrar form. Som vatten som blir is, som is som blir vatten. Elden i min sj�l har alltid brunnit, genom alla mina liv, starkare eller svagare. Jag blickar mot begynnelsen, mot andra tids�ldrar, mot mitt f�rflutna. Jag red p� en solstr�le �ver Tibets sluttningar. Jag var himladanserskan. Det gudomliga ljuset inom mig fyllde dalen med gnistrande energi. Jag f�rvandlades till en brinnande eldblomma i himlen, en eldklot som skenar genom galaxerna snabbare �n tanken, blixten, evigheten. Mitt skratt transformerades till iskristaller, mina ord till tunga stenar men jag var tunnare �n tr�den, vackrare �n v�rlden, vigare �n virveln. R�d som chilipeppar i munkarnas tr�dg�rd, snurrade min kjol �ver himlavalven. Jorden i dalen avundades mig, min dans, min kraft, min f�rm�ga. Jag flammade av k�rlek, eldkvinnan, himladanserskan, gudinnan. De sju m�nnen som f�rf�ljde mig var bundna till jorden. De blickade mot himlen. De var s�kare av sanningen. L�ngt f�re den h�r dagen v�ldtog de mig, en efter en. Elden inom mig gav f�rl�telse, utan att fr�ga mig, elden �r �del. De sju tog munkk�por p� sig och blev mina trogna f�ljeslagare. Jag red p� en solstr�le �ver dalen. Jag blickade mot norr och s�g kylans f�stningar, isbergets topp, d�dens landskap. Isen skyr eld, elden skyr is, jag fl�g min v�g. Vintervila, vita vidder, vakande vargar, vulkaner var kvar i norr, d�r d�den h�rskade. D�den, ingen n�d, ingen n�d, inga r�d. Vit som vitl�ken i nunnornas tr�dg�rd v�ntade d�den sina offer med kofferten. Norr, dit ville jag inte fara, d�r lurade fara, mara. N�r v�gar jag m�ta isen? Blir det i mitt n�sta liv? Jag vill inte slockna, elden i min sj�l ska aldrig slockna. Jag kan sm�lta isen till vatten, jag kan f� stenarna att rasa, jag kan rida p� en solstr�le, jag kan dansa p� himlen, jag �r himladanserskan. Vem �r jag? (22.11.2003)	11
12. Jag �r Jag �r och �lskar konungen jag �r drottningen p� tronen �dsligheten ekar jag �r barnet som med stor�gd blick �ser sin far sl�s i bojor jag �r modern som diar sitt gnyende barn jag �r flickan som v�ldf�rs p� sin oskuld till alla dj�vlars ackompanjerande trumvirvlar ledsagade av en prins i svart rustning jag �r i st�ndig f�rvandling �nd� densamma jag flyr f�r livet jag �r den gamla kvinnan p� isflaket utsatt och f�rbrukad jag �r gossen som bl�digheten piskas ur som sv�ljer gr�ten och siktar p� bytet jag �r Soldaten leml�stad och stupad jag �r det nyf�dda flickebarnet som snart ska b�ras ut i den svarta skogen jag �r h�rledaren som svingar sitt sv�rd jag �r i st�ndig f�rvandling jag �r kvinnan som f�rskjuts efter �vergreppet och stenas p� f�rste f�r�varens order jag �r barnet som f�r slag ist�llet f�r mj�lk jag �r gudadottern som med seklers mellanrum tr�r kronan p� lockarna jag �r f�rtryckarens offer k�nner pistolmynningen i tinningen och slaget �ver n�san spottloskan i ansiktet och sparken i magen innan jag dovt dunsar i marken min insats �r m�nga liv men otack �r l�nen jag �r lycklig �ver en br�dsmula jag �r b�raren av tronen som jag sitter p� jag �r kvinnan med barnen utan far eller hem jag �r i st�ndig f�rvandling �nd� alltid densamme medan jag mumlar Orden jag �r blod som blandar sig med t�rar och rinner ut i havet jag �r elden som brinner jag �r falk�gat jag �r svarta h�l i universums kaos och ordning jag �r humorn som svart som natten f�rdriver tiden jag �r barnet som tystnat Gud har g�tt p� bridgeparty med satan jag �r barnets mor jag �r faderns dotter jag �r jordens alla ofullg�ngna foster jag �r fastbunden och l�gorna slickar mina lemmar under �verstepr�stens r�a m�ssande jag �r kvinnan i salen med den tunga manteln i svart och purpur Jag �r Inte Tintomara och �nd� jag �r (22.11.2003)	12
13. �gonen �gonen �r mitt �de. S� ensamma -och blindheten v�grar att f�rbarma sig. Hade jag sett bara det andra ser slapp jag k�nna mig utst�tt -given alla till pris. Ur �ngestbrinnande n�tter gl�der var morgon p� nytt. Sl�r emot mig med sina krav visar mig min ensamhet. Ofta har jag st�tt vid morgonens d�rr och tiggt s�rjande d� jag inget har f�tt .... Jag �r ju den som inte finns min ande bara vet och minns det urgamla m�rkrets hj�rteslag jag undrar - finns det en morgondag. Seklernas ring funnit sin knutpunkt i mig allt �r n�ra f�rg�nget �r inget...... (19.11.2003)	13
14. Ljuset L�nge har jag fruktat fruktat f�r ljuset d� jag gick ensam med min skam - min skuld och min tunga sorg. I natten har jag speglat mina drag Ja - jag har fruktat f�r ljuset och �nskat att natten skulle vara utan slut. N�gon kom till mig med ljuset och �ppnade mitt f�ngelse p� gl�nt Den onda andarnas blickar finns men det leder en v�g f�rbi dem d�r jag l�ngsamt m�ter ljuset som k�nner alla mina brott. (18.11.2003)	14
15. Natten Natten f�rvandlar blygr� fasader till grottor och gravar utopierna jagar varandra med st�ndiga l�ften... namn...ansikten.... fladdrar i den isiga vinden... mot mig str�mmar historiens brinnande ansikten ondskans stormar jagar fram minnena det larmar i gr�nderna.......... Dagens f�rd�mningar brister - och forsen vr�ker sig ner �ver sj�lens sovande landskap. Jag vill bort! Bort fr�n denna sten! Jag vill st�rta i gl�mskan och n�gon r�cker mig en b�gare......... Du som �r natt och m�rker pekar mot stenarna - r�da av blod vem �r du blodl�se fr�mling och v�n - sn�blek och stilla? vem �r du - som l�nar mig lugn mitt i sm�rtans st�ndigt flammande �terkomst? (17.11.2003)	15
16. Shantivanam Boken �ppnas och de jordiska bokst�verna splittras n�r den tredje kontrollanten ryter� SHANTIVANAM!!! St�r utanf�r en port svart som det svarta innanm�tet i en spegel porten sitter en bit upp p� v�ggen d�rinne � ska den kvinna finnas som gl�mt sitt ursprung och sitt namn jag stavar mig vidare genom en sten�lders f�rmultnade masker och gudar jag skall forts�tta stavar mig vidare med fr�mlingsblick med s�mg�ngar�gon stavar jag mig fram i det g�mda alfabetet f�rs�ker forma samman de splittrade bost�verna (14.11.2003)	16
17. Den m�rka grottan Den m�rka grottan med sipprande bergsv�ggar Han tr�der inte in Han finns d�r redan Djuret hejdade sig mitt i ett spr�ng Det levande djuret�. �r jag� Men - en av de tv� dadafori h�ller facklan upp�tv�nd, t�nker jag och ser in i skorpionens och ormens �gon av glas och �rggr�nt icke-vara. N�r mina �gon s�kte tankens bekr�ftelse s�g jag att b�da facklorna var v�nda ner�t jag s�kte slingra mig undan jag ryckte i mina fj�ttrar blev v�t av svett. Ett underjordiskt vattenfall n�rmade sig som d�net av en hjord skenande vildh�star. Jag ville skrika men inte ett ljud kom �ver mina l�ppar. Var det nu jag skulle f�rbl�da bli till sten? Med ens ins�g jag att dropparna som rann utmed bergv�ggen var t�rar��.. (13.11.2003)	17
18. Tusen r�ster Det �r som skulle tusen r�ster tona ur m�rkrets mun och kalla mig och jag ser underliga sken som bildar det of�rl�sta krigets svarta str�lkastarljus. Det snyftar �ngestfullt omkring mig och mina f�tters sp�r blir dimma kall dimma som kryper n�rmare och vilsna tankar st�rtar genom natten ja - sj�lva tider�kningen m� st�rta ty oavl�tligt - ob�nh�rligt bands den till min sl�kt och djupt i m�rkret �r jag bunden av de hemligheter som g�mts i nattliga riter och tecken. Jag �r ett med denna skymningsv�rld och �ven om jag skulle f�rneka den s� bor den hemligt inom mig. (11.11.2003)	18
19. Att listna Jag har l�rt mig att lyssna - och minnas l�rt mig v�nta p� det hemliga lockropet som visar vem jag djupast tillh�r mitt i minnesf�rlusten, f�rnekelsen... Halvt igengrodda g�ngar i minnets labyrinter Jag vet aldrig n�r du kommer du n�rmar dig som en skugga som jag inte s�kert vet att jag s�g jag vill f�rneka dig fr�mling - som osedd g�star mig Men kan min f�rnekelse g�ra dig till n�gon som inte �r? Svindeln som sveper mig med k�nns f�runderligt hemtam underligt trygg trots f�rvirringens kyla. M�nniskoblod rinner i mina �dror ett hj�rta av k�tt sl�r i mitt br�st Men vaggad vid dimgudinnornas hj�rta �r det bara d�r min trygghet bor kylan fr�n din andedr�kt blir ett f�runderl�igt balsam mot de s�r som bl�der i m�nniskrnas v�rld fostrad av m�rka ledsagarinnor b�r jag m�rkrets st�mpel s� tydligt att de levande m�nniskorna ibland v�nder sig bort.... (11.11.2003)	19
20. Du tar min hand Du tar min hand och sl�cker mitt medvetande s� att jag f�ljer dig ut i det yttesrta m�rkret och den djupaste ensamheten. Du g�r anspr�k p� min kropp mitt blod och mitt liv Jag irrar hj�lpl�s bland ok�nda ljus�r hade jag bara sett mindre t�nkte bara vanliga tankar Ur �ngestbrinnande skyar sjunker jag f�r att �n en g�ng �terfinna mig sj�lv som fr�mling i mitt eget liv Den tomma natthimlen har kv�vt mitt skrik �nd� hoppas jag f�r jag har h�rt att n�gonstans n�gon g�ng i denna f�r�dda v�rld f�ddes ett l�ftesbarn p� smutsig halm (9.11.2003)	20
21. Din r�st Som ur m�nga tunnlar kommer din r�st krafter fr�n urtid str�mmar genom mig pressar mig mot randen av mitt jag Din hand h�ller min du kommer i m�rkret n�r ingen vet du min syster och mor du och jag men nej � inte jag jag anar dig h�r din r�st - som vatten �r den du talar om de fasor som ingen delat mer �n du det �r en slags skymningsgl�dje att ocks� du visste - bara tystnaden helar porlar din r�st f�rs�k inte ge fasan namn d� brister allt och du st�r utan tr�st du eller jag jag eller du har h�mtat ur kunskapsbrunnarna det f�rgiftade vattnet - och natten ropar g�llt i n�d du sj�nk som dagg ur luften m�rka runor ristade din hand din mun �r s� allvarsam l�s mig ur v�ndan jag vaknar av en hemlig v�rk och finner ingen bot (6.11.2003)	21
22. Dr�mmar Du r�r inte f�r dina dr�mmar inte din l�ngtan men b�de dr�mmar och l�ngtan m�ste utpl�nas. Och frysas i det f�rg�ngnas aska... Jag m�ste tala aldrig sluta tala Ibland �r du som ett trotsigt barn som hade du en obruten vilja du - som m�ste f�rsonas med att vara ett tecken kan inte ha dr�mmar..... (6.11.2003)	22
23. Gardinerna Jag drar f�r gardinerna...fast det inte beh�vs...det �r h�gt - hitin kan ingen se...tar kapseln som ska befria...sk�nka gl�mska...f�rsvinner in i s�mnmedlets ljuva frid...vaknar och �r r�dd...grips av panik...str�cker mig efter lampsladdden - men f�r bara en handfull m�rker i handen...r�sten...den som v�ckte mig...nu igen....n�gonstans mitt i rummet...hj�lp mig...hj�lp mig s�ger Liten, g�llt och skr�ckslaget....jag ser ett lysande sv�rd p� v�ggen...f�stet best�r av ett ormhuvud.. Litens r�st blir sk�rare och starkare p� samma g�ng...den f�rdas upp�t fr�n ett st�lle ovanf�r mattan...och rusar mot mig som en siren som kommer allt n�rmare....tills den bara �r n�gon decimeter ovanf�r mitt huvud... kulminerar med ett ohyggligt skrik av fasa.... sedan kommer .... (5.11.2003)	23
24. M�rka nattmoln Medan m�rka nattmoln drar f�rbi lyssnar jag genom s�mnl�sa n�tter jag fogar mig .. n�r s�mnen �ntligen f�r en stund �vermannar mig kommer den med bilder - de gr� murarna sten ,skrovlig sten �r allt mina h�nder m�ter sorgen vidgas. detta �r utsatthetens timma ansikten och r�ster fr�n ett fj�rran d� blir n�ra jag h�r: i begynnelsen slogs budet i sten - f�ddes uppdraget medan l�gorna fladdrade �ver stenv�ggarna av urtid Som busksn�r klamrar sig fast vid den avgrundsh�ga klippan h�ller mina h�nder h�rt om mitt eget liv som inte �r mitt som aldrig varit det Detta �r ingen �vning i hur m�rklagda sinnen beter sig i tillslutna rum detta �r den yttersta ensamheten. (5.11.2003)	24
25. En frihet Jag dr�mde jag trodde det skulle finnas en frihet fr�n de grymma spindlarnas n�t.. fr�n dagarna i blindo och n�tterna i skr�ck men nu i tr�ttheten vid uppgivelsens isvak vet jag - aldrig f�r mig nej - inte f�r mig. Befriaren - den ende som g�ller f�r mig v�ntar i skuggorna med en lie �ver axeln.. (4.11.2003)	25
26. Allt st�r upp om natten Allt st�r upp om natten och g�r som v�lnader genom rummet Jag vrider mig oroligt i s�mnen och vaknar h�ftigt med feberheta �gon Ur simmorns stiger du tar min hand - och s�ger Jag kan sluta ditt �ga f�r minnet f� dig att se hur tortyren och blodet var n�dv�ndigt f�r att fullkomna den ur�ldriga meningen med ditt liv F�r bortom m�rkt h�ndelsef�rlopp finns en hemlig punkt och den v�g du f�tt att vandra �r st�mplad av f�rl�ngesedan stannade steg Du har tankar att f�rvalta som f�rvarats av de d�da du har ord p� dina l�ppar som en multnad mun f�rteg. S� - g� den v�g som givits varje val �r dig f�rmenat Du smyger mig s� n�ra mitt skinn darrar f�r din klo innanf�r dina gula �gon hukar varg och orm.... (2.11.2003)	26
27. M�drar av underjorden Mig f�dde m�drar av underjorden deras makt var utan �nde deras viljor �r h�gre �n min ingen k�nner deras namn inte ens deras existens f�rr�n nu- I mig finns det m�nga levande och alla famlar mot enhet deras str�van har r�tter i alltets natt. Som en brinnande l�ga i mig sj�lv �r jag sluten Jag har druckit ur den bleke f�rtrollarens sk�l s�nkts i kaos formll�sa krafter. Dunklet stiger Natten djupnar R�dda mig R�dda mig Om du ser ser vad som sker Gud (27.10.2004)	27
28. Jag s�g Jag "s�g" din r�st och k�nde bandet fast inget ljud n�dde mitt �ra Mina �gon har aldrig sett ditt ansikte min hand har aldrig m�tt din jag vet inte ens var du bor men k�nner dig mycket n�ra. Styrkan i n�rheten som vi delar gror och v�xer i mitt hj�rta precis som jag k�nde det skulle bli n�r jag f�rst ""s�g2 din r�st anade din v�rme och k�rlek Kanske kommer vi aldrig att m�tas och ses i det "verkliga livet" Men f�r alltid f�rblir du min v�n med en egen plats i mitt hj�rta. (24.10.2003)	28
29. Jag minns ett golv Jag minns ett golv en matta jag minns en f�rg ett m�nster en yta Jag kan k�nna min kind mot golvet mattan n�ra �gonen Hur kunde du svika mig s�? Jag var bara ett barn, far Din dotter. Ditt barn" Hur kunde du l�ra mig att jag inte var ett barn att jag ingenstans kunde vara trygg... huvudet mot golvet Jag minns mitt huvud mot golvet Ingenting mer! Och jag VILL INTE minnas mer! (23.10.2003)	29
30. Kan inte sova Kan inte sova...drivs ut...det �r kallt dimmigt...P� Fem�resbron st�r an man..han spelar okarin..han �r svart..jag �r alldeles dimmig..det snurrar s� jag m�ste ta tag i r�cket..jag �r som en prick som blir mindre och mindre..kan inte hindra..k�nns som jag skulle svimma..men nej..jag ramlar inte..jag slocknar bara och min tomma kropp st�r och tittar ner i vattnet..den m�rka vattenspegeln drar mig..jag vill f�rsvinna i den..tar tag i mig sj�lv och g�r hem�t vid baktrappan st�r en kvinna i en l�ng silverkl�nning..hon g�mmer sina h�nder...n�got kallt krafsar som en tass i nacken..r�dslan tar struptag..s� snart jag v�nder ryggen till kommer n�got att g�ra intr�ng... g�r in i badrummet och st�nker kallt vatten i ansiktet...det ringer och jag tar ivrigt luren..en m�nsklig r�st...men..nej...inte den ...nej inte den..............jag skakar s� jag m�ste s�tta mig ner p� golvet...inte ditt fel s�ger r�sten...det bara �r som det �r...jag f�rlorar medvetandet..det yttre det vanliga..men alla r�sterna �r d�r... (23.10.2003)	30
32. Natten Natten nalkas kommer n�rmare och sl�r mig med tystnad - bland slocknande ljus skymtar handen om och om igen Handen som tecknar och skriver ropen som ekar ur den stora tystnaden reser st�ngslet mitt i ett samtal med m�nniskornas v�rld avbryter g�r mig o�tkomlig Natten t�tnar i mitt blod och utest�nger och s�ndrar mig fr�n det jag b�rjar ana �r jag sj�lv. bara ett kvidande blir min tanke - mina ord.. Jag kommer inte ut f�rr�n de som utpl�nar mitt jag. som kv�ver mitt rop ......... (21.10.2003)	32
33. Skoningsl�se Skoningsl�se med �gon av m�rker Du tvingar med dina blinda blickar Med sl�ckta sinnen kommer jag att f�lja dig Du stiger i mitt blod och mina ord �r inte l�ngre mina �dmjuk v�rdnad brinner i allas blickar n�r du - ikl�dd min gestalt h�jer mina h�nder �ppnar min mun ritorden de urgamla formlerna med minnet av m�nga liv - deras tankar bor i mig f�rmedlade av samma makt som r�rt min rot (18.10.2003)	33
34. Detta m�rka liv Hur m�nga jag i detta m�rka liv. Om jag inte orkar �verleva denna tr�ngboddhet och inte f�r d�. Vart ska jag d� ta v�gen? N�r jag aldrig fick betalt f�r elden borde jag f�tt betalt f�r askan. Jag vill skrika och sl� men kryper ihop i ett h�rn av r�dsla f�r att n�gon ska missf�rst� - (17.10.2003)	34
35. Du g�tfulla tvilling Du g�tfulla tvilling som delar min kropp jag �r du eller �r du jag intill f�rblandning och f�rvirring Vem t�nkte tanken f�rst du eller jag - jag eller du N�gon av oss m�ste vinna kampen om denna kropp och dess tid p� jorden. Jag skr�ms av din n�rvaro men kan inte leva utan den. Du har stulit mina dagar och �r som jag v�l stulit dina Du �r mycket n�rmare mig �n vad jag �r sj�lv B�da fruktar vi skiljelinjer som ska skilja jag fr�n du och du fr�n jag. Du gr�ter min gr�t Jag g�r i dina skor Jag lever dina dagar Medan jag t�nker dina tankar. (17.10.2003)	35
36. Tusen r�ste Tusen r�ster tonar ur m�rkret och binder mig Underliga sken bildar det of�rl�sta krigets str�lkastarljus Det snyftar n�gonstans... vem gr�ter mina f�tters sp�r blir dimma kall dimma som kryper n�rmare och vilsna himlar st�rtar genom m�rkret sj�lva tiden kanske st�rtar ty utan �terv�ndo �r min v�g och h�rdh�nt �r jag bunden vi de outtalbara orden som g�ms i natliga riter och tecken. Mitt jag h�r ihop med denna skymningsv�rld Och �ven om jag s�ker f�rneka den �r dess v�lde totalt (17.10.2003)	36
37. Nu str�mmar krafter genom mig Nu str�mmar krafter genom mig som pressar mig mot randen av mitt jag skeenden g�mda i andra skeenden blir nya fr�gor som kr�ver sitt svar som kr�vt sitt svar i m�nga tusen n�tter Jag har f�rlorat den fasta marken under f�tterna Hon som �r jag eller �r jag hon.?? Kanske �r det flera jag I detta m�rknande liv Skuggorna som faller in �ver mina gr�nser har namn har utseende och kr�ver mitt blod i utbyte mot deras svarta is De s�ndrar mig i tusen delar skiljer mig fr�n det jag vill s�ga och fr�n m�nniskor Hon talar!! De talar!! Jag f�r tiga!! Det alltomfattande m�rkret Hon s�nker sig �ver mitt jag De �r hennes lakejer hon leder mitt hj�rta och min tanke genom ok�nda str�lningsb�lten med f�r�delsens alltomskapande instrument. Jag talar inte l�ngre s� s�tt ingen tilltro till orden som bryter allt. (17.10.2003)	37
38. I dvala sj�nk jag I dvala sj�nk jag - m�rkerbl�ndad av ingen man men av fantomer sk�ndad. Bed�vad vaknar jag - ur vilket sk�te Det jag genomg�tt var inget m�nskligt m�te. Dagsljuslandet �r f�r mig ett fr�mlingsland d�r jag g�r kl�dd i mask och pansar h�ljd av andras namn och andras tid skammen k�pa och d�dens kransar, M�nsklig form och namn fr�ntogs jag innan det �nnu var mitt. Jag �r Eld. jag �r Ingen en bild - ett tecken bara genomlyst av den makt som �ger mig. Vad skulle kunna h�nda sstarkt nog att tvinga form ur kaos var hittar gr�ten toner och skriket ord. (16.10.2003)	38
39. M�nga masker Mitt jag b�r m�nga masker Bli inte lurad - f�r jag vill inte luras! Men jag �r r�dd f�r vem jag djupast �r s� jag pratar ov�sentligheter medan allt inom mig ropar i r�dsla och skr�ck f�r skugglandets hemligheter F�r att hitta vem jag egentligen �r m�ste du nog lyssna noga till det jag INTE s�ger och till de svar du inte f�r. Mitt liv �r ett liv p� gungfly befolkat av skuggor som �r verkligare �n verkligheten f�r mig. Ju n�rmare du kommer desto blindare kommer jag att sl� omkring mig i skr�ck och f�rvirring. (14.10.2003)	39
40. I mina dr�mmar I mina dr�mmar �r jag n�gon annan n�gon - som jag aldrig k�nt. Min sj�l har jag sl�pat genom stormen som en s�rad vinge D�dsskjuten? Skadeskjuten? Jag saknar mig jag s�rjer mig om jag n�gon g�ng hade en m�jlighet till liv har det s�nderslitits i trollkarlens eld. Ibland - som nu v�gar jag inte se mig i spegeln. Kanska finns jag inte d�r Den f�rvandlas till ett djup som jag sugs ner i - (14.10.2003)	40
41. En timme En dikt - f�rst�s - b�rjar du tr�ttna? En timme - en minit - Ett liv �r det nog f�r att �vervinna dig? Jag vet att du r�r dig i din egen rytm h�r - n�ra mig. Du �r tyst-men du finns d�r inom mig - runt mig Ditt v�sen i mitt eller jag i ditt? Omgiven av tr�tthetens och uppgivenhetens skuggor p�g�r st�ndigt mitt uppror. Min dikt s�ker f�nga kriget n�r ditt gift bed�var mitt omd�me mitt krig �r p� irrande fly bland frasande stppgr�s. Mitt hj�rta fylls alltf�r ofta av apati Jag skriver i frossa och f�rtvivlan s�ker v�ssa orden att bli de d�dliga vapen som beh�vs f�r att �vervinna dig. Av ord �r jag bakbunden och slagen i j�rn ska d� inte ord kunna ge mig nyckeln till frihetens v�g? Nu andas du - h�r - n�ra mig f�r att den d�dens andedr�kt som �r din ska f�rlama mig Binda mina h�nder och mina ord M�rkret stiger inom och utom mig (13.10.2003)	41
42. Varje ord du s�ger Varje ord du s�ger - �r som ett fr� som borrar s� djupt sin rot. Jag vaknar av en hemlig v�rk som inte k�nner n�gon bot. Dagarna fylls av m�nniskor som grumlar din gestalt men spegelklar �r nattens v�rld d�r du �r allt - allt! Det s�gs att jag aldrig fr�n Ordet blir fri stumma sluts dina h�rda l�ppar n�r din blick stirrar mig f�rbi Jag vill slita mig ur din skugga men den v�xer omkring mig Jag vill vandra mina v�gar men dras tillbaka till ditt namn Jag l�ngtar till dagens m�rker men �r f�ngen att b�ra ditt namn (12.10.2003)	42
43. Ber�vad b�de tystnaden och talet Ber�vad b�de tystnaden och talet lever jag - likt alla dem som f�re mig har bott i denna skepnad i kropp uppenbarad endast i kraft av ordet som ristats i sten mitt verkliga namn medd en g�tfulla skriften och den sv�ra formeln. Med det svarta doket �ver mitt huvud kunde jag ju alltid minnas alla dessas f�rflutna. Du undrar du min skugga hur jag kan tro att det ska vara b�ttre att leva kluven �nda ned i roten �n att leva innanf�r en mur. Som en allt medryckande v�g talar du inom och utom mig S� s�ker ditt v�sen frammana det hela det odelbara l�ftet Medan jag tappert s�ker sluta till r�cker ut mina hj�lpl�sa h�nder och s�ger, ropar, viskar det h�r vill jag inte.... (10.10.2003)	43
44. Vanm�ktigt s�ker jag Vanm�ktigt s�ker jag var dag bygga upp mina tankar. Men med natten kommer insikten �ngslig - sv�r Det som jag mest utel�mnar ropar inom mig i n�d. Skall allt st�rta? Skall jag g� som till en avr�ttningsplats? Insikten �r inte pl�tslig. den har kr�vt alla mina skymnings�r. N�gon form av �verv�ld �r v�l alltid given. Att lita p� - s� sv�rt! Men utan tillit finns bara tomhet. Jag anar - stunden �r n�ra d� allting brister och hemligheten uttalas om inte m�rkret f�r alltid skall �versv�mma mitt hj�rta. Djupt inom mig bor barnet som jag aldrig var det barnet gr�ter och kr�ver att f� finnas till.... (7.10.2003)	44
45. Det m�rknar Det m�rknar och den ondsinta f�geln h�jer sin rutinerade skoningsl�sa n�bb. H�rnere - i m�rkret det outh�rdliga mumlandet av ett annat tungom�l ok�nt f�r alla oinvigda. Som busksn�r klamrar sig fast vid den avgrundsh�ga klippan �r det tysta motst�ndet i mitt hj�rta. S�ren fr�n den stj�rnskarpa nattkylan -kan de n�gonsin l�kas? Detta �r ingen �vning i hur m�rkerlagda sinnen beter sig i tillslutna rum Detta �r den yttersta ensamheten! (28.9.2003)	45
46. Dessa skuggor Dessa skuggor som st�ndigt faller in �ver mina gr�nser f�rm�rkar min hemh�righet s�ndrar mig skiljer mig fr�n de ord jag talar och de m�nniskor som finns n�ra mig Ett f�rlorat liv! Krafter str�mmar genom mig som pressar mig mot randen av mitt jag. R�sterna talar med sin egen tunga Ett barn sjunger Med d�den i sin blick. Jag lever som en skugga en geng�ngare ur det f�rflutnas labyrinter. Den svarta nattens m�rka blomma doftar lik i mitt hj�rta. Kunde n�got f�das I f�r�delsens timme: Ett vilddjurs embryo tog plats i min kropp. (28.9.2003)	46
47. Du bor innanf�r min hud Du bor innanf�r min hud ditt v�sen g�mmer sig i mitt. Du finns d�r - och s�ger att det �r bara d�rf�r jag finns till. jag b�r ditt signum om min hals men osynligt lika osynligt som kedjan och m�rket i pannan. Du �ndras aldrig Du �ldras inte f�r du �r redan ur�ldrig I mina dunkla dagar stiger dina krav p� min sj�l och min kropp min tid och mitt liv. (17.9.2003)	47
48. Min barndoms str�nder Jag kom efter m�nga �r till min barndoms str�nder En fl�kt av namnl�s urtid sl�r kall mot kinden i vaggan svart av sorg och �r lades jag som var resultatetav f�ders l�ften. jag har slungat mina f�ders stavar s�kt krossa deras falska former Jag kan inte bryta sammanhangen f� alla tunga f�sten p� fall f�rvandla mitt jag fr�n grunden. hela mitt liv �r f�reskrivet i j�rn vad finns som kan bryta? Mig binder starka makter d�rf�r att deras blod ocks� �r mitt. (17.9.2003)	48
49. Sanningen m�tte mig Sanningen m�tte mig med sin knivskarpa egg och l�gnens sl�ja slets fr�n mitt hj�rta� befriad fr�n or�ttens bojor kan jag str�cka mig med full tillf�rsikt mot Ljuset klippan har r�mnat och givit mig en tillflyktsort i Hoppets h�gborg Yas�huas hand str�cktes och skuggorna flydde bl�ndade och skr�mda av det alltomfattande Ljuset�. (10.03.2004)	49
50. Korset Som busksn�r klamrar sig fast vid den avgrundsh�ga klippan klamrar jag mig fast vid korset d�r h�mtar jag styrka och tillit f�r en ok�nd morgondag� d�r �ppnar sig en v�g som jag kan g� steg f�r steg Du finns � Du �r Du levande k�lla d�r jag dricker mod att g� genom allt tr�ngre portar emot en framtid fylld av ljus� inget m�rker ingen kyla hindrar mina s�r att l�kas h�r-invid korset inget hot och ingen ondska ingen utsatthet inte ens d�den kan rycka mig ur Yahwehs famn�� (20.3.2004)	50
51	51

This page was created on 7 March 2004

Last updated on 20 March 2004