En dikt - förstås - börjar du tröttna?
En timme - en minit - Ett liv
är det nog för att övervinna dig?
Jag vet att du rör dig
i din egen rytm
här - nära mig.
Du är tyst-men du finns där
inom mig - runt mig
Ditt väsen i mitt
eller jag i ditt?
Omgiven av trötthetens och
uppgivenhetens skuggor
pågår ständigt mitt uppror.
Min dikt söker fånga kriget
när ditt gift bedövar mitt omdöme
mitt krig är på irrande fly
bland frasande stppgräs.
Mitt hjärta fylls
alltför ofta
av apati
Jag skriver i frossa och förtvivlan
söker vässa orden
att bli de dödliga vapen
som behövs för att
övervinna dig.
Av ord är jag bakbunden
och slagen i järn
ska då inte ord kunna ge
mig nyckeln till
frihetens väg?
Nu andas du - här - nära mig
för att den dödens andedräkt
som är din
ska förlama mig
Binda mina händer och mina ord
Mörkret stiger
inom och utom mig
(13.10.2003)
