Nu strömmar krafter genom mig
som pressar mig
mot randen av mitt jag
skeenden gömda i andra skeenden
blir nya frågor
som kräver sitt svar
som krävt sitt svar
i många tusen nätter
Jag har förlorat den fasta marken
under fötterna
Hon som är jag
eller är jag hon.??
Kanske är det flera jag
I detta mörknande liv
Skuggorna som faller in
över mina gränser
har namn
har utseende
och kräver
mitt blod
i utbyte
mot deras svarta is
De söndrar mig
i tusen delar
skiljer mig från det
jag vill säga
och från människor
Hon talar!!
De talar!!
Jag får tiga!!
Det alltomfattande mörkret
Hon sänker sig
över mitt jag
De är hennes lakejer
hon leder mitt hjärta och min tanke
genom okända strålningsbälten
med förödelsens
alltomskapande instrument.
Jag talar inte längre
så sätt ingen tilltro
till orden som bryter allt.
(17.10.2003)