Natten nalkas
kommer närmare
och slår mig med tystnad
- bland slocknande ljus
skymtar handen om och om
igen
Handen som tecknar och skriver
ropen som ekar ur den stora
tystnaden
reser stängslet
mitt i ett samtal
med människornas värld
avbryter
gör mig oåtkomlig
Natten tätnar i mitt blod
och utestänger
och söndrar mig
från det jag börjar ana
är jag själv.
bara ett kvidande blir min
tanke - mina ord..

Jag kommer inte ut
förrän de
som utplånar mitt jag.
som kväver mitt rop
.........

(21.10.2003)

L. 2004/03/07 U. 2008/05/09