Ögonen är mitt öde.
Så ensamma
-och blindheten vägrar att förbarma sig.
Hade jag sett bara det andra ser
slapp jag känna mig utstött
-given alla till pris.
Ur ångestbrinnande nätter
glöder var morgon på nytt.
Slår emot mig med sina krav
visar mig min ensamhet.
Ofta har jag stått vid morgonens dörr
och tiggt
sörjande då jag inget har fått
....

Jag är ju den som inte finns
min ande bara vet och minns
det urgamla mörkrets hjärteslag
jag undrar - finns det en morgondag.
Seklernas ring funnit sin knutpunkt i mig
allt är nära
förgånget är inget......

(19.11.2003)

L. 2004/03/07 U. 2008/05/09