Logo Copyright © 2007-8 NCCG - All Rights Reserved
Return to Main Page

RESURSER

Starta här...

Ansvarsfriskrivning

Introduktion til GNFK

Symfoni av sanningar

I ett nötskal

Frälsningsplan


Allmänt

Artiklar

Bibelkurs

Högtider

Intervjuer

Sekter

Sverige

Olivgrenen

Profetior

Sabbatstal

Diverse

Akut hjälp!

Barnhem

CD-ROM

Copyright

Donationer

Kalender

Kontakt

Församlingar

Publikationer


    9
    Hedniska högtider
    Bakgrunden till våra vanligaste högtider i Sverige

    Kristna högtider ar gamla hedniska högtider som infördes av den romerska Katolska kyrkan av kejsar Konstantine den store (omkr. 280 -337 Rom. kejsare 323 e. kr.) Konstantine var en hednisk soltillbedjare som hade "kristen erfarenhet" och som ville förena kristna och hedningar i sitt imperium. Han åstadkom detta genom art skriva om historien och döpa om dom hedniska högtiderna med kristna namn.

    Valentines dag eller Alia Hjärtans dag

    Hedningarna i Rom firade under kvällarna den 14:e och den 15:e februari åminnelsen av Lupercus "vargarnas jägare". Det var inte förrän året 496 e.kr. som påven Gelasius "kristnade" den högtiden. Han kallade den 15.e februari for "Valentins dag" istället for "Lupercalia". den ursprungliga Saint Valentine var ingen mindre an Nimrod grundläggaren av det babyloniska väldet och en väldig jägare enligt GT. Nimrods mor Semiramis sägs skall ha blivit renad och uppenbarade sig offentligt för första gången med sin son denna dag. Enligt legenden skulle Nimrod ha gift sig med sin egen mor

    Mors dag

    Mors dag har sin upprirmelse i dom forntida kulturerna i Grekland och Rom. I båda kulturerna tillbads modergudinnan under våren (påsken) med religiösa fester. Dom gamla grekerna tillbad den kraftfulla modergudinnan Rhea ocksa känd som "himmelens drottning" fran GT. En liknande 3-dagarsfest hölls till Magna Maters den stora moderns ära pa 250-talet e. kr. Nar kristendomen spreds ut genom Europa började man istället fira "moderkyrkan" den Katolska kyrkan. Mors dag blev känt under den fjärde söndagen i Lent (en 40-dagars fastepeiod). För att visa sina mödrar aktning gav man dem gåvor. Det står i profeten Jeremias bok att man bakade kakor at himmelens drottning.

    Påsk

    Easter kommer från namnet Ishtar som är namnet pa Nimrods änka Semiramis. Legenden säger art hon kom ut från himmelen i ett gigantiskt ägg och landade i floden Eufrat vid soluppgången. Första söndagen efter vardagjämningen kläcktes hon och förvandlades från att ha varit en fågel till en äggläggande kanin. Ishtars präst tog sedan blodet från mänskliga foster som han offrat och i det doppade han Ishtars ägg. Påskäggen kläcktes den 25 december samma dag som hennes son Tammuz den reinkanerade solguden skulle födas. Den kristna påskdagen infaller alltid på en söndag eftersom man tror att han uppstod pa söndagen. Detta bestämdes av kyrkomötet i Nicea år 325. Firandet av Jesu död och uppståndelse har ersatt den hebreiska påsken till minnet av Israels befrielse från Egypten och med det fick de hedniska traditionerna fritt spelrum med ägg, påskhare, häxor, blåkulla osv.

    Halloween

    Alia Helgons dag eller alla själars dag ar en katolsk högtid som den Katolska kyrkan adopterat från den hedniska kulturen. Dop för de döda ar en integrerad del av alia traditionella allahelgonsdagsgudstjänster. Man ber for de döda den 1 :a november om den infaller på en söndag och den paföljande söndagen.Halloween har fått sitt namn efter den katolska högtiden; hallow'en som betyder hålla helig. Halloween är en hednisk högtid som infaller på kvällen före alla Helgonsdag. Det var en kväll då man offrade åt onda andar. Seden att klä ut sig och göra pumpor och tigga godis från grannarna kommer fran Irland där druiderna gick omkring och tog familjernas dotter for att offra henne åt onda andar. Om man inte frivilligt gav bort henne fick man stå sitt kast dyrt. Nar man säger bus eller godis ar det en anspelning på dessa hemska saker. Pumporna som man ställer i trädgårdarna pa kvällen skulle då skydda familjerna från detta.

    Jul

    Jul firades av hedniska soltillbedjare hundratals år innan Jesus föddes. Allt startade under tiden när man byggde Babels torn. Nimrod som hade den högsta översikten av arbetet dyrkades som solguden. Sen dödades han av en av Guds profeter som skar hans kropp i småbitar och spred dem ut över landet. Ishtar eller Ester som också kallades for Semiramis var Nimrods änka påstod att hon hade blivit befruktad av solens strålar och fick då en son med namnet Tammuz den 25:e december. Alia de hedniska soltillbedjaraa firade hans födelsedag den 25 december. Seden att göra julkakor och satta ut julgröt till tomten kan ha sin upprinnelse från det som profeten Jeremia talade om när kvinnorna bakade kakor at himmelens drottning. Seden att sätta upp ett julträd inomhus och dekorera dom med kulor har säkert med att göra det som profeten Jeremia talar om i kapitel 10:3-4. "Ty folkens stadgar, de aro fåfänghghet. Ett träd i skogen fäller man, ett verk av timmermannnens händer, med yxa; med silver och med guld smyckar man det, med spikar och med hammare fäster man det, det icke skall vackla". Mithra var en annan solgud som också föddes den 25 december. Tusentals kristna och judar korsfästes pa den dagen for att ära solguden Mithra. Saturnalia firades av det gamla Rom till guden Saturnus ära med början den 17:e december och pågick några dagar. Man drack och åt kopiöst och hade sexuella orgier under denna tid då festligheterna pagick. Saturnus var jordbrukets gud.

    Nyår

    Nyårsfirandet praktiserades redan for 2000 år sedan i Mesopotanien. Egyptierna, perserna, babyloniema, romarna och phoencierna firade nyår vid tiden av vårdagjämningen i mitten av mars medans grekerna firade vid vintersolståndet. Den gamla romerska kalendens nyår inföll den 1 :a mars. Denna kalender hade bara 10 månader och mars var den första månaden på året. Kalendern foljde måncyklerna med borjan pa våren och slutade med höstsådden. Det var Numa Pompilius, Roms andra kung som delade in året i 12 månader genom att lägga till januari och februari månad. Det nya året ändrades till januari som markerade början av det civila året i Rom. Men det accepterades inte till fullo av Roms befolkning utan dom fortsatte att fira nyår under mars månad. Den romerske kejsaren Julius Cesar deklarerade officiellt ar 46 e.kr. att den 1 :e januari skulle vara början av det nya året. Romarna tillbad guden janus som hade två ansikten en som tittade framåt och den andre bakåt. Januari månad fick sitt namn efter den romerske guden och det var namnet pa honom som kejsaren fick ideen att etablera januari som dörren till det nya året.

    Midsommar

    Enligt var kalender ar 21 juni den längsta dagen under året. Firandet av denna dag har funnits mycket länge långt innan kristendomen införde Johannes döparens dag den 24 juni. Midsommardagen firades i år den 23 juni. Eftersom solståndet den 21 juni var ett firande av solens och ljusets seger over mörkret så menade man att Johannes döparens dop av Jesus syftade på Jesu seger over doden. Man tror att Johannes döparen dog vid denna tid på året. Midsommar har varit och är en hyllning till moder jord som "Modergudinnan" och "Gud" är representerad av kung sol. En del av de ceremonier som man utövade forr praktiseras fortfarande, men nya har tillkommit beroende på vilket land man bor i. Exempel på sådana är:

      1. Stanna uppe hela natten for att välkomna soluppgången på morgonen. 2. Hålla en helig eld brinnande hela natten. 3. Dansa runt den heliga elden till ljudet av trummor. 4. Bränna en julkrans i elden. 5. Göra ett löfte till moder natur för att förbättra omständigheterna. 6. Byta magiska gavor med varandra. 7. Byta sånger, historier och poem med andra manniskor.

    I vara dagar reser man ofta upp en midsommarstång som många anser vara en fallossymbol. Midsommar har alltid anspelat på de sexuella krafterna. Dansen kring midsommarstangen är ett exempel på det. Den ogifta kvinnan kunde få reda på vem hon skulle gifta sig med om hon samlade in sju blommor och la dem under huvudkudden nar hon skulle sova.Genom att göra olika saker t.ex. genom att smycka springbrunnar och källor trodde man det skulle medföra lycka och hälsa for det kommande året.

    Kallor:

    Article Written By: Max Mitchell
    Revised On: January 21st, 2006
    Copyright - The Nazarite Site

    Oversettelse av: Mats Rydin ([email protected])

    L. 2008/05/04
    U. 2008/05/04


    Copyright © 2006 Max Mitchell
    Guds Nya Förbunds Kyrka
    Yahwehs B'rit Chadashah Församling