Advice to citizens in their dealings with Norwegian Social Services (which are very similar to Swedish Social Services):

1. Shut up, everything you say will be used against you;

2. Immediately get in contact with an attorney/solicitor;

3. Get a psychologist even if you're healthy, you may need one [after Social Servives have finished with you];

4. Do not accept any help from Social Services because they will interpret that to mean that you can not manage your life;

5. Do not accept any offer from a Mothers' Home - it's not a helpful institution, but a monitoring centre;

6. Ask for written reasons for any decisions you may face;

7. Appeal all decisions [made by Social Services];

8. Do not accept any offer of placement in emergency foster care - you may never get your child back;

9. Remember that when Social Services talk about social assistance, what they really mean is state care or supervision;

10. If you need help, use friends and relatives - or manage on your own.

Tio bud till dem som kommer i socialtjänstens/barnevernets blickfång:

1. Håll käft, allt du säger kommer att användas emot dig;

2. Ta omedelbart kontakt med en advokat;

3. Skaffa en psykolog även om du är frisk, du kan ha behov av det;

4. Ta inte emot någon hjälp, det kommer att tolkas som att du inte klarar dig själv;

5. Ta inte emot erbjudande av plats på mödrahem: Det är inte en hjälpinstitution, utan en övervakningscentral;

6. Begär skriftlig motivering till alla beslut som du utsätts för;

7. Överklaga alla beslut;

8. Ta inte emot erbjudande av placering i jourfosterhem. Du får inte tillbaka barnet;

9. Kom ihåg att när socialtjänsten pratar om hjälpinsatser, så menar de i regel omhändertagande eller övervakning;

10. Behöver du hjälp, använd vänner och släktingar - eller klara dig själv.